Hur skapas samsyn och vilken betydelse har den?
I två separata meta-analyser från 2010 utforskade Leslie DeChurch och Jessica Mesmer-Magnus betydelsen av att utveckla gemensamma tankemodeller (kort och gott samsyn) i team.
Vad var syftet med studien?
Eftersom människor skiljer sig åt så är det rimligt att anta att en viktig förutsättning för att ett team ska kunna prestera väl är förmågan att skapa samsyn kring frågor som är av relevans för teamets arbete, till exempel kring mål, prioriteringar, val av strategier, ansvarsfördelning, beteendenormer etc. Detta brukar gå under namnet gemensamma tankemodeller. Syftet med meta-analyserna var helt sonika att sammanställa forskningen på gemensamma tankemodeller i team avseende vilken faktiskt betydelse dessa har för teamets processer (tankar, känslor och beteenden) och för teamets prestationer.
Hur gick man tillväga?
Som tidigare beskrivits är meta-analys ett tillvägagångssätt för att sammanfatta större forskningsmängder och utifrån dessa dra slutsatser om allmänna effekter och samband. I de två meta-analyserna av DeChurch och Mesmer-Magnus tillämpades denna metodik kopplat till forskning på gemensamma tankemodeller i team.
Vad kom man fram till?
De båda meta-analyserna gav starkt stöd för att team som hade stor samsyn kring teamets uppgifter (målsättningar, resurser, utrustning etc.) och kring individuella skillnader avseende kunskaper, förmågor, information etc. (dvs. vetskap om vem som kan och vet vad i teamet) var mer effektiva och presterade bättre än team med mindre gemensamma tankemodeller. Inte bara presterade team med gemensamma tankemodeller bättre, de trivdes bättre tillsammans och hade större förtroende för varandra och för teamets samlade förmåga också.
Hur kan vi använda dessa slutsatser?
Betydelsen av gemensamma tankemodeller är lätta att förstå. Med samsyn kring uppgifterna och stor förståelse för varandra så behövs mindre grad av kommunikation och diskussion för att snabbt komma fram till vad som ska göras och vem som ska göra det. Det skapar bättre förutsättningar inom teamet för att veta vem som är bäst lämpad att göra vilka saker och när någon person behöver avlastning och hjälp. Det minskar dessutom förekomsten av potentiella friktionsytor som skulle kunna stjäla uppmärksamhet och energi från utförande av de faktiska uppgifterna.
Gemensamma tankemodeller formas på olika sätt, men det viktigaste torde vara att man helt enkelt avsätter tid till att prata om uppdrag, mål, arbetsuppgifter, individuella roller och ansvar, beteendenormer kring samarbetet och så vidare. Ett konkret exempel på detta är att genomföra en eller flera Team Pro Workshop i sitt team.
Referenser
DeChurch, L. A, & Mesmer-Magnus, J. R. (2010). The cognitive underpinnings of effective teamwork: a meta-analysis. The Journal of Applied Psychology, 95(1), 32–53.
DeChurch, L. A., & Mesmer-Magnus, J. R. (2010). Measuring shared team mental models: A meta-analysis. Group Dynamics: Theory, Research, and Practice,14(1), 1–14.
Bloggarkiv
Etikettmoln
evidensbaserad synliggöra individen intelligens team debriefs sjukvården stefan söderfjäll teamstorlek personalomsättning resultatmål värderingar beröm månadens medarbetare begåvning multifunktionella team konflikter personlighet forskardagen gruppstorlek gemensamma tankemodeller prestationsmål kontrollerad motivation belöningar meta-analys feedback urval sveriges hr-förening to team or not to team team pro inventory positiva känslor motståndskraft motivation tillit ledningsgruppsutveckling grupprocesser teamprestationer teamledarskap mål grupputveckling aar teamutveckling team effektiva team teambuilding målsättning teamprocesser målstyrning after-action reviews ledarskap innovation mångfald teamträning autonom motivation engagemang lärandemål beslutsfattande premier league kontraproduktivt beteende vårdkvalitet teamlärande teamsammanhållning riktiga team krisledning team pro workshop processmål nasa fotbolls-em intervjuer roller transformerande reflexivitet teamklimat promes krisledarskap tpi hälsa ledningsgrupper rekrytering konflikthantering informationsutbyte förtroende gruppsykologi