Vilka känslor lockar du fram hos mig?

På vilket sätt påverkas teamets prestationer av vilka känslor som lockas fram av dess ledare? Detta studerades av Madrid m fl. (2016) och resultaten publicerades i Journal of Applied Psychology.
 
Vad var syftet med studien?
Mängder av forskning har visat att teamledares sätt att agera och utöva ledarskap i team har en avgörande betydelse för teamets prestationer och utveckling såväl som för teammedlemmarnas trivsel och välbefinnande. En central komponent i ledarskap, såväl som i alla mänskliga relationer, är de känslor som formas och utvecklas hos inblandade parter.

Känslomässig närvaro är ett begrepp som relativt nyligen börjat studeras inom personlighetspsykologin och definieras som de känslomässiga (positiva eller negativa) upplevelser som en person tenderar att överlag locka fram hos andra personer. Vissa personer tycks överlag, genom sitt sätt att agera och sin blotta uppenbarelse, få andra människor att uppleva positiva känslor (glädje, inspiration, trygghet etc.) medan andra tenderar att påverka sin omgivning negativt på det känslomässiga planet (t ex. stress, irritation, tristess). Känslomässig närvaro beror såklart till stor del på hur en person beter sig gentemot andra men kan också vara en konsekvens av mer subtila faktorer som är svåra att fånga upp om man enbart ska beskriva en persons beteende.
 
Även om det kan tyckas rätt självklart att de känslor man upplever i en persons närvaro torde påverka hur man fungerar och presterar så har detta inte tidigare undersökts i teamsammanhang. Syftet med denna studie var att undersöka hur teamledares känslomässiga närvaro påverkade teams informationsutbyte (hur mycket teammedlemmarna delar med sig av information) och innovativa prestationer.
 
Hur gick man tillväga?
Data samlades in med hjälp av standardiserade enkäter (avseende känslomässig närvaro, grad av informationsutbyte och innovativ prestation) från 156 team (totalt drygt 1000 personer) i några privata och offentliga organisationer.  Hypotesen var att positiv känslomässig närvaro skulle visa sig ha ett positivt samband med innovativ prestation såtillvida att ju mer positiva känslor teamen upplevde i interaktionen med sina respektive teamledare, desto bättre innovativa prestationer skulle de uppvisa. Det motsatta förhållandet antogs gälla för negativ känslomässig närvaro.
 
Dessa tänkta samband antogs vidare förklaras helt eller delvis genom den grad av informationsutbyte som upplevdes äga rum i teamen, där positiv känslomässig närvaro antogs leda till ökat informationsutbyte vilket i sin tur skulle vara kopplat till bättre innovativa prestationer och vice versa (negativ känslomässig närvaroàmindre informationsutbyteàsämre innovationsprestation).
 
Vad kom man fram till?
Resultaten gav stöd för de tänkta sambanden mellan positiv respektive negativ känslomässig närvaro och innovativa prestationer. De gav även stöd till hypotesen om att informationsutbyte fungerade som en mediator i detta samband, det vill säga känslomässig närvaro påverkade informationsutbytet vilket i sin tur påverkade innovativ prestation.
 
Hur kan vi använda dessa slutsatser?
Resultaten från denna studie är intressanta och kommer säkerligen att rendera fler studier. Ur en praktisk synpunkt så tyder detta på att känslomässig närvaro är en faktor som kan vara av intresse att beakta såväl vid rekrytering och urval av teamledare som vid utvecklingsinsatser riktade mot teamledare. Vid exempelvis ledarfeedback kan det vara av intresse att förse teamledaren med information inte enbart avseende hur han eller hon upplevs agera, utan även avseende vilka känslor vederbörandes team upplever i interaktionen med honom eller henne.
 
Referens
Madrid, H. P., Totterdell, P., Niven, K., & Barros, E. (2015). Leader affective presence and innovation in teams. Journal of Applied Psychology, 101(5), 673–686.

Bloggarkiv

Etikettmoln