Tema After Action Review: Objektiva eller subjektiva AAR?

I ett par blogginlägg framöver kommer vi att titta närmare på After Action Reviews - eller Team Debriefs om det ofta också kallas. Vi börjar med en studie av Villado & Winfred (2013) som undersökte huruvida AAR hade olika effekt på teamprestation beroende på om den var av objektiv eller subjektiv karaktär.

After-action reviews (AAR), eller debriefingsessioner som de också kallas, kan kort beskrivas som ett systematiskt sätt att analysera agerandet under en arbetsinsats för att utvärdera och korrigera ett teams beteende vid nästkommande insats och på så vis erhålla ett bättre resultat.


Vanligen sker detta som ett strukturerat teammöte där man går igenom gruppens agerande och utfallet av detta och försöker besvara frågor såsom vilket resultat som förväntats, vilket det faktiska resultatet blev, vilka ageranden som bidrog eller inte bidrog till resultatet, vilket resultat man vill uppnå vid nästa insats och hur man bör gå tillväga för att så skall bli fallet.

Med bakgrund i militära sammanhang har tillämpningen spridit sig ut i såväl privata som offentliga organisationer och effekterna tycks gynnsamma även där. En meta-analys av Tannenbaum m fl. (2012) visade att AAR är ett synnerligen effektivt och kostnadseffektivt att utveckla och förbättra prestationer hos såväl team som individer med prestationseffekter på i genomsnitt 20-25 %.

I en studie av Villado & Winfred (2013) undersöktes huruvida AAR hade olika effekt på teamprestation beroende på om den var av objektiv eller subjektiv karaktär.

Hur gick man till väga?
I studien lät man 188 personer fördelade på 47 team om fyra personer genomföra uppdrag i en datoriserad stridssimulator. Utmaningen för deltagarna var att i samarbete utföra olika stridsuppdrag där de opererade en stridsvagn. De 47 teamen delades slumpvis in i 3 grupper.

Teamen i grupp 1 genomförde sex uppdrag och fick efter varje uppdrag ta del av resultatet, dvs. hur väl de genomfört det aktuella uppdraget vilket exempelvis kunde innebära att lokalisera och förstöra fiendens stridsvagnar och samtidigt undvika fiendens eld. Efter att ha fått ta del av resultatet genomförde teamen i grupp 1 nästa uppdrag.

Teamen i grupp 2 genomförde samma sex uppdrag. Efter varje uppdrag tog de del av samma resultatrapportering och genomförde dessutom en 10 minuter lång AAR-session där de först och främst fick utvärdera om resultatet från senaste uppdraget motsvarade det resultat de hade förväntat sig. De instruerades att tänka igenom hur de hade agerat genom hela uppdraget och identifiera gynnsamma och mindre gynnsamma ageranden under uppdraget. Avslutningsvis fick teamet sätta nya mål för nästkommande uppdrag och formulera en plan för hur detta mål skulle nås. Den AAR som teamen i grupp 2 genomförde kallades subjektiv AAR då deltagarna utvärderade uppdraget utifrån egna minnen och upplevelser snarare än objektiva inspelningar av uppdraget.

Teamen i grupp 3 genomförde samma sex uppdrag som teamen i föregående grupper. Efter varje uppdrag tog de del av samma resultatrapportering och genomförde, precis som grupp 3, en 10 minuter lång AAR-session. För teamen i grupp 3 var denna dock av mer objektiv karaktär. Istället för att utgå från vad de själva mindes av uppdraget och insatsen fick de stöd av datorsimulatorns inspelningsfunktion. Genom denna kunde de se hela uppdraget i efterhand, pausa, spela tillbaka och så vidare. Teamen i denna grupp fick således möjlighet till objektiv återkoppling av den egna insatsen. Utöver detta följde de samma AAR-protokoll som teamen i grupp 2 genom att utvärdera om resultatet från uppdraget motsvarade det resultat de hade förväntat sig, att analysera gynnsamma och mindre gynnsamma ageranden i uppdraget samt att sätta mål och agerandeplan för nästkommande uppdrag.

Vad forskarna främst ville undersöka var huruvida teamen som genomförde AAR-sessioner (grupp 2 och 3) presterade och fungerade bättre än teamen som inte genomförde AAR (grupp 1). Därtill ville man se om det spelade någon roll om AAR-sessionen baserades på subjektiv eller objektiv information, dvs. om teamen i grupp 2 och grupp 3 presterade olika bra i simulatorn.

Vad blev resultatet?
Resultatet visade att teamen som genomfört AAR presterade bättre resultat på uppdragen än teamen som inte genomfört AAR. Under de första 3 uppdragen presterade samtliga grupper lika bra men under session 4-6 uppvisade teamen som genomfört AAR signifikant bättre resultat.

Forskarna kunde dock inte se någon skillnad mellan de team som genomförde AAR baserad på subjektiv information och de team som genomförde AAR baserad på objektiv information.

Vad kan man då dra för slutsatser av studien?
Sammantaget tycks AAR, helt i linje med tidigare forskning, ha en positiv inverkan på teams/gruppers arbetsprestation oavsett om den genomförs utifrån objektiv information om teamets insats eller utifrån teamets subjektiva upplevelser.

Om man önskar ett kostnadseffektivt sätt att utveckla sitt eget team är AAR med andra ord rätt väg att att gå. Team Pro AAR-spel erbjuder ett strukturerat tillvägagångssätt att arbeta med AAR i team.

Referenser
Tannenbaum, S. I., & Cerasoli, C. P. (2012). Do team and individual debriefs enhance performance? A meta-analysis. Human Factors: The Journal of the Human Factors and Ergonomics Society, 55(1), 231–245. 

Villado, A. J. & Winfred A. J. (2013). The comparatuive effect of subjective and objective after-action reviews on team performande on a complex task. Journal of Applied Psychology, 98 (3), 514-528.

Bloggarkiv

Etikettmoln