Teameffektivitet och välmående – En studie på lärarlag
Som vi tidigare konstaterade här på bloggen så är teamarbete sammanknippat med en rad önskade utfall. Idag presenterar vi ytterligare rön i samma tema då en ny svensk studie (Jacobsson m fl, 2016) undersöktes sambandet mellan effektivt teamarbete och välmående.
Vad var syftet med studien?
Studien syftade till att undersöka sambanden mellan teams effektivitet och i vilken utsträckning teammedlemmarna del upplevde tillfredsställelse med sitt arbete och dels upplevde emotionell utmattning.
Teams effektivitet har genom åren beskrivits med olika modeller. En modell som rönt tämligen stor uppmärksamhet är den så kallade Integrated Model of Group Development (IMGD) som beskriver hur grupper utvecklas till team över tid och genom ett antal stadier. Kort kan dessa beskrivas enligt följande:
- Stadie 1. Nya eller ”omogna” grupper tenderar att uppvisa ett stort mått av beroende då gruppen är osäker. Medlemmarna tenderar att följa vad ledaren säger utan ifrågasättande. I detta stadie är medlemmarna primärt inställda på att tillhöra och förekomsten av konflikter är i princip obefintlig.
- Stadie 2. I stadie 2 tenderar spänningar och konflikter att uppstå. Medlemmarna tenderar att ha olika syn på vad som skall göras och ledaren får räkna med att bli ifrågasatt.
- Stadie 3. I det tredje stadiet har föregående stadies konflikter lösts vilket har resulterat i ökad samsyn kring teamets uppdrag. I detta stadie ökar fokus på uppdraget och på vilket sätt teamet skall nå sina mål.
- Stadie 4. Team som når det fjärde stadiet utvecklar ett teamklimat karaktäriserat av öppenhet, sammanhållning och frekvent förekomst av feedback. Team i detta stadium tenderar att lägga sitt fulla fokus på att nå sina mål.
Av modellen och studier på denna framgår att team blir mer effektiva ju senare stadium de når. I den aktuella studien utgick man från ovan nämnd modell i syfte att försöka knyta teams olika utvecklingsstadier till förekomst av utmattning och arbetstillfredsställelse bland dess medlemmar.
Hur gick man tillväga?
I den aktuella studien kartlades effektiviteten i 105 lärarlag vilket totalt omfattade 521 lärare. Varje deltagare fick besvara en enkät innehållande frågor om de olika beteenden som karaktäriserar respektive stadium i IMGD. För varje stadium fick varje team på så vis en score som indikerade hur mycket av beteendena i respektive stadium som teamet uppvisade. Effektiva team får höga poäng på de senare stadierna och låga poäng på de tidigare.
Deltagarna i studien fick också besvara frågor om emotionell utmattning respektive arbetstillfredställelse. På så vis kunde forskarna undersöka hur förekomst av de beteenden som karaktäriserar effektiva team sammanföll med förekomst av utmattning respektive arbetstillfredställelse.
Vad kom man fram till?
Resultaten visade tydligt att de team som rapporterade fler karaktäristiska kännetecken för effektiva team rapporterade mindre förekomst av emotionell utmattning och mer tillfredställelse i arbetet.
Hur kan vi använda dessa slutsatser?
Vid den här typen av studier skall man alltid vara försiktig med att dra slutsatser om vad som ger upphov till vad. Det är tänkbart att effektivt teamarbete har en skyddande effekt som motverkar utmattning och främjar arbetstillfredsställelse. Det är dock också tänkbart att team vars medlemmar känner starkare tillfredställelse i sitt arbete och mindre utmattning är mer benägna att skapa effektivt teamarbete.
Givet att effektivt teamarbete karaktäriseras av välfungerande samarbete, struktur och planering och tillit så är det dock tänkbart att det första gäller. Lägger man denna studie till det flertal studier som kartlagt teameffektivitet och dess konsekvenser samt utgår från att det som i IMGD definieras som effektiva team är klart önskvärda tillstånd känns det mycket rimligt att eftersträva väl utvecklade team.
Så tipset blir således att ägna tid åt teamutvecklande instaser. Inte minst i lärarlag!
Referens
Jacobsson, C., Åkerlund, M.m Graci, E., Cedstrand, E., & Archer, T. (2016). Teacher Team Effectiveness and Teachers Wellbeing. Clinical and Experimental Psychology, 2(2).
Bloggarkiv
Etikettmoln
krisledarskap promes månadens medarbetare begåvning reflexivitet konflikter personlighet intervjuer gruppstorlek gemensamma tankemodeller team pro workshop krisledning riktiga team meta-analys feedback urval vårdkvalitet sveriges hr-förening to team or not to team lärandemål engagemang autonom motivation gruppsykologi intelligens förtroende team debriefs sjukvården teamstorlek personalomsättning tpi motivation tillit ledningsgruppsutveckling ledarskap after-action reviews målstyrning teamprocesser målsättning aar teamutveckling team effektiva team teambuilding teamledarskap grupputveckling mål grupprocesser teamprestationer innovation mångfald teamträning resultatmål hälsa stefan söderfjäll ledningsgrupper rekrytering konflikthantering informationsutbyte synliggöra individen evidensbaserad motståndskraft positiva känslor team pro inventory beslutsfattande premier league kontraproduktivt beteende teamlärande teamsammanhållning belöningar kontrollerad motivation prestationsmål processmål forskardagen nasa fotbolls-em multifunktionella team roller transformerande teamklimat beröm värderingar