Hur leda ett team i en krisperiod?

Vilken betydelse har teamledares beteende för teams förmåga att hantera kriser och svåra utmaningar? Detta var föremål för en studie av Sommer m fl. (2015) publicerad i Group & Organization Management.
 
Vad var syftet med studien?
En organisations överlevnad genom krisartade perioder av svår stress och osäkerhet beror i stor utsträckning på medarbetarnas förmåga att tålmodigt hålla ut, inte låta sig nedslås, snabbt återhämta resurser och anpassa sig till rådande omständigheter. Denna förmåga brukar gå under det engelska namnet resilience (svenska ungefär motståndskraft) och definieras som upprätthållande av positiv anpassning under utmanande omständigheter. En viktig källa till dylik motståndskraft är de känslor och affektiva tillstånd som individer upplever i en situation där positiva känslor visat sig bredda och fördjupa arsenalen av strategier och redskap för att hantera den svåra situationen.
 
Den mesta forskning som hittills bedrivits på krisledarskap har haft högre chefers agerande i fokus. Detta trots att ledare och medlemmar av första linjens team rimligen borde vara av yttersta vikt i detta avseende eftersom deras beslut och handlingar påverkar hanteringen av en kris mer direkt, t ex gentemot kunder och brukare av organisationens tjänster och produkter såsom exempelvis är fallet inom sjukvården. Syftet med denna studie var att undersöka hur teamledares beteenden i krisperioder påverkade deras teams känslomässiga upplevelser och därigenom deras motståndskraft.
 
Hur gick man tillväga?
Data samlades in från två större sjukhus och 17 mindre vårdinrättningar i Kanada under en krisartad period åren 2007-2008 där tillgången på sängar åt patienterna var så begränsad att vårdförmågan seriöst hotades. Via enkätutskick skattade 52 teamledare och 426 teammedlemmar frågor som handlade om motståndskraft, känslomässiga tillstånd och ledarbeteenden varefter statistiska analyser genomfördes för att kartlägga kopplingen mellan ledarens beteenden, känslomässiga tillstånd och motståndsbeteenden i teamet.
 
Vad kom man fram till?
Resultaten visade att ledarens beteende har betydelse för motståndskraft, delvis via påverkan av teammedlemmarnas känslomässiga upplevelser under en krisperiod. Ledare som uppvisade hög grad av så kallade transformerande ledarbeteenden (förebild, måla upp hoppfulla visioner, uppmuntra till kreativ problemlösning, omtanke om enskilda individer) hade teammedlemmar som upplevde högre grad av positiva känslor och lägre grad av negativa känslor, och som uppvisade fler konstruktiva motståndsbeteenden. Ledare som uppvisade transaktionellt ledarskap fokuserat på att övervaka och korrigera fel och avvikelser hade medarbetare som sedermera uppvisade mindre grad av motståndskraft.
 
Hur kan vi använda dessa slutsatser?
Resultaten av denna studie har i huvudsak två implikationer. Dels belyser den betydelsen av att rekrytera personer som har förutsättningar för att uppvisa transformerande ledarskap och dels belyser den betydelsen av träning och utbildning för teamledare i transformerande ledarskap för att främja anpassningsbara och motståndskraftiga team i perioder av kris.
 
Referenser
Sommer, S. A., Howell, J. M., & Hadley, C. N. (2015). Keeping Positive and Building Strength: The Role of Affect and Team Leadership in Developing Resilience During an Organizational Crisis. Group & Organization Management, 41(2), 172-202.