Är det rätt väg att vandra att byta ledare och spelare?

Nu så här i tider av fotbolls-EM så kan det kanske vara på sin plats med lite rykande färsk teamforskning från detta gebit. I en kommande publikation i British Journal of Management av Gerrard och Lockett (2016) analyserades kopplingen mellan teamprestation och omsättning av spelare och ledare i Premier League under en tioårs period.
 
Vad var syftet med studien?
När ett lag presterar sämre än förväntat så är en vanlig åtgärd att byta ut några av lagmedlemmarna och/eller att ersätta lagets ledare eller tränare. Detta inte minst inom idrotten där man i den engelska fotbollen bland annat funnit att tränare i genomsnitt sitter ungefär 1,5 år på sin post innan de blir ersatta. Frågan är dock huruvida detta tänk, att försöka byta spelare och ledare inom idrotten för att komma till rätta med prestationsproblem, verkligen är rätt väg att vandra. Kan det rentav vara så att det motsatta egentligen gäller, att låg omsättning av såväl teammedlemmar som teamledare, är den rätta vägen att gå. I denna studie analyserades prestationsdata från samtliga fotbollslag verksamma i engelska Premier League under en tioårsperiod och korrelerades med hur lång och stor erfarenhet spelare respektive tränare hade av att vara i sitt nuvarande lag.
 
Hur gick man tillväga?
Resultatet från samtliga spelade matcher för samtliga lag i engelska Premier League användes som mått på teamprestation. Samtliga spelare i varje lag kodades för varje match med hur många matcher de gjort i sitt nuvarande lag vid säsongsstart och detsamma gjordes för lagens tränare. Därefter studerades sambanden mellan lagets prestationer och de bägge måtten på spelar- respektive ledaromsättning. Man studerade även interaktionen mellan spelar- och ledaromsättning för att kunna se huruvida dessa på något sätt samverkade med varandra, med hypotesen att låg grad av ledaromsättning skulle vara relaterat till ett starkare negativt samband mellan teamprestation och spelaromsättning.
 
Vad kom man fram till?
Det man fann var att det rådde ett positivt samband mellan lagerfarenhet (antal matcher spelarna i ett lag i genomsnitt har gjort i nuvarande lag) och teamets idrottsliga resultat. Det vill säga, i lag där spelarna hade spelat många tidigare matcher i sitt lag (dvs. låg omsättning av spelare) så gjorde man signifikant bättre resultat än i lag präglade av högre spelaromsättning. Samma sak gällde avseende tränaromsättning där regelbundna tränarbyten var relaterat till sämre prestationer. Det mest intressanta var dock att detta samband modererades av hur stor erfarenhet nuvarande tränare hade av sitt lag såtillvida att sambandet mellan spelaromsättning och teamprestation var starkare i lag där tränaren hade gjort många matcher i sitt lag.
 
Hur kan vi använda dessa slutsatser?
Överlag så tyder resultaten från denna studie på att team som får verka tillsammans över en längre tid tenderar att prestera bättre. Samma sak tycks vara fallet med teamledare, i detta fall tränare, där hög frekvens av ledarskiften var relaterat till sämre teamprestationer. Eftersom dessa två parametrar i denna studie visade sig interagera så kan man säga att det tycks viktigare att behålla spelarna över tid vid de fall man också behåller tränaren, medan regelbundna tränarbyten gör det mindre skadligt att också byta spelare. Resultaten från denna studie bör tas med en nypa salt då den lider av en rad metodiska brister men är icke desto mindre intressant att ha som utgångspunkt för vidare studier. Den sätter också ett kritiskt sken över patentlösningen att byta ledare och spelare vid prestationsproblem.
 
Referens
Gerrard, B., & Lockett, A. (2016). Team-specific Human Capital and Performance. British Journal of Management, Online first.

Bloggarkiv

Etikettmoln